Absinth La Rebelle
Jag vet att jag säger det ofta, men ikväll har vi verkligen något speciellt i glaset! Vanligtvis använder destillerierna en alkoholbas gjord på korn eller druvor vid tillverkningen, men den här absinten har Marc du Jura som bas, en brandy gjord på druvorna Chardonnay och Sauvignon från Domaine de Cavarodes. Man har visserligen inte gjort sig besväret at lagra brandyn innan så det är en typ av "rå" Marc du Jura, men ändå. ALANDIA menar att det är finansiellt nonsens, inget större destilleri skulle få för sig att göra det här men Aymoier är ett litet destilleri och gör precis va fan de vill! XD
Som alla Aymoiers absinter är den ett sant hantverk, den är destillerad och har inga konstgjorda smakämnen, färgämnen, sötningsmedel och är desutom ekologisk. Flaskan är misstänkt lik den som Thor Wallgren använder till sin Quarantaine, ser ungefär ut som en ölflaska med skruvkork i plåt. Till skillnad från mr. Wallgren har Aymoier ivf valt att ha en bild på sin etikett, även om den ser ut som att den är ritad med färgpennor. Att ha lagt ner så mycket pengar och jobb på att få fram en sån kvalitetsprodukt, bara för att sedan buteljera den på det här sättet är för mig svårt att förstå. En riktigt tjusig prislapp hade den också och jag hade aldrig fått för mig att köpa den om jag inte fick 15% rabatt och gratis frakt i samma veva. Tycker ändå att det skulle ha varit värt några extra kronor för en flaska som Eichelbergers absinter kommer i, det hade belyst kvalitén på ett bra sätt. Men ölflaska eller inte, nu är det dags att ta reda på hur finansiellt nonsens smakar!
Lagrad: Nej
Destilleri: Aymoier
Alkoholhalt: 68%
Katergori: Verte
Äkta/Fake: Äkta
Land: Frankrike
Färg och Louche: En ganska blek, klargrön färg, fin men inget utstickande. Av någon anledning har absinthes.com skrivit att detta är en blanche, men det kan jag säga att den inte är. Louchen blir måttlig men orkar inte ända fram för att imponera, den är klar och redo efter knapt 1,5 delar vatten.
Doft: Doften borde nästan ha stått före "Färg och Louche" för det är verkligen det första man lägger märke till. Utan tvekan den kraftigaste doften på en absint hittills, håller näsan en dryg decimeter från flaskan med inledningen till en dammkvalsterinvasion i näsan och doften är fortfarande as clear as ever! En OTROLIGT fruktigt doft, lite som en blandning mellan en fruktsallad och avfettningsmedel ;) Kan egentligen inte säga att doften förändras under processen och den är fortfarande otroligt stark när den sista droppen vatten har gjort sitt.
Smak: Mamma Mia! Fruktsalladen gick av som en granat i käften! Den är så intensiv även efter allt vatten att det är svårt att dricka några mängder av den. Kanske skulle jag prova med 7 delar vatten? Det som jag tyckte var avfettningsmedel i doften har nu fått rundade kanter och, på något konstigt sätt får den mig att tänka på marsipan, utan att för den sakens skull smaka ett dyft mandel. Kan inte säga att jag tänker så mycket på örterna men det är så extremt mycket smak här att det är svårt att urskilja, hoppas på att kunna ge en bättre beskrivning när jag närmar mig slutet på flaskan. Och len så in åt helsike va den, som en bäbisfilt gjord i mullvadspäls!
Sammanfattning: Det här va en absint med en WTF-level to rival the Roquette, tror rent av att jag måste skaffa en WTF-kategori nu! Ölflaska, en doft som slår en som en panzerfaust i ansiktet, fruktsallad istället för örtmix, avfettningsmedel/marsipan utan mandel, finansiellt nonsens och mulvadsfiltar. Jag funderar på om den är ett kullenariskt mästerverk eller något som inte ens borde få kallas absint, men när allt är sagt och gjort så är det nog ett positivt intryck den gett och den hamnar på en 4:a.
I´m so confused...
