Den Gröna Fen återuppstår! - Amerika

 
 
 
Idag fortsätter vi att prata om relegaliseringen av absint, men idag kommer vi fokusera på Amerika och framför allt USA.
 
 
 
Vi börjar på 70-talet då det fortfarande produceras absint på Cuba (där den aldrig varit olaglig) som smugglas till USA. Som vi pratade om sist så har man börjat kolla lite närmare på tujonet och fått för sig att det ska ha liknande egenskaper som THC som finns i kannabis. Detta har dock blivit motbevisat i moderna studier.
 
 
 
År 1999 blev absint lagligt igen i Brasilien (så alla kunde ringa in det nya milleniumet med den Gröna Féen om de ville!), MEN i Brasilien får man inte sälja sprit starkare än 54% så det är inte all absint som kan säljas där ändå. Dock går det tydligen att hitta starkare sprit än 54% på vissa restauranger, fattar inte riktigt vilka regler som gäller där.
 
 
 
När vi sedan går in på det nya milleniumet så var det i huvudsak 2 stora företag som fick absint legaliserat igen, det ena var schweiziska Kübler som hade spelat en viktig roll i legaliseringen i Schweiz, och det andra var Veridian Spirits. De jobbade inte tillsammans utan mer parallellt med varandra, Kübler startade dessutom några år innan Veridian. Veridian Spirits startades av bland annat en advokat som nu gjorde det till sitt uppdrag att göra absint lagligt igen. Han skulle komma att sammarbeta med Ted Breaux, läs mer om detta här nedan. Både Veridian och Kübler hade kontakt med amerikanska TTB (The U.S. Alcohol and Tobacco Tax & Trade Bureau) och DEA (Drug Enforcement Administration). Det verkar inte som att DEA blev speciellt inblandade, man hade en tydlig gräns för hur mycket tujon alkohol fick innehålla (10 ppm) och det var något som TTB lätt kunde undersöka själva. Inte heller TTB ifrågasatte så mycket kring tujonet, det som var det största problemet för dem var själva namnet "absinthe" som de ansåg var starkt förknippat med droger. Efter mycket argumenterande, förhandlande och utbildande (här var återigen Ted Breaux inblandad) godkände TTB, den 5:e mars 2007, Lucid som första lagliga absint och snart följde även Kübler, liksom många andra märken efter det.
 
 
 
TED BREAUX
 
Nu ska vi prata lite om Ted Breaux, en microbiolog, chemist, grundare av Jade Liqueurs, absintnörd av högsta rang och numera även absinthistoriker och författare från New Orleans. Här vill jag gå in i lite mer detalj för han var en otroligt viktig person i relegaliseringen av absint i USA och en riktigt intressant person. I de flesta källor jag hittat nämns han bara i förbifarten, men jag vet att han har spelat en stor roll idagens absintkultur så jag skrev till honom och fick hjälp att hitta lite mer fakta.
 
Under 1993 arbetade Ted som forsakare och fick i förbifarten höra om absint från en kollega. Ted undrade "Vad är absint egentligen?" och fick till svar att "Det är en grön spritsort som gör dig galen". Eftersom Ted tillbringade sina dagar bl.a med att leta efter farliga ämnen så blev han intresserad av VAD det var för ämne som gjorde absinten farlig. På den här tiden hade vi inte Google (alla ungdomars Mesias) så han gick till ett bibliotek för att leta fakta. Han kikade bland annat i The Merck Index, ett uppslagsverk om kemikalier, läkemedel samt information om deras egenskaper. Där hittade han absint, och tydligen relaterar det till DRYCKEN, inte växterna i artimisia-släcktet (både malört och absint kan kallas "absinthe" på engelska). Där stod det att absint orsakar tremor, kramper och tillslut även död, men jag tror inte att han fick någon förklaring till varför det var farligt.
 
Han sökte vidare och hittade gamla recept från Schweiz som han sedan använde för att destillera egen absint på helgerna i labbet där han arbetade, eftersom det inte fanns någon absint att tillgå. Det blev tock tydligt att de här recepten inte avslöjade alla hemligheter i absintdestillering, för det han fick blev inte alls bra. Han arbetade vidare och utvecklade dem med tiden för att få dem bättre. Någon stanns runt 1996 och 1997 fick han dock tag på två olika flaskor pre-ban absint av den bästa kvalitén (that must have cost him a pretty penny). Efter att ha smakat på den blev det mycket tydligt att det han destillerat tidigare inte var i närheten av vad det han nu hade i sin ägo.
 
År 2000 fick han tillgång till den utrustning han behövde för att undersöka absinten ordentligt, ex. en maskin som kallas "mass spectrometer" (engelska). Den är tydligen ruskigt dyr. Han kunde nu se alla ämnen som fanns i den och det visade sig att absinten inte var farlig what so ever! Här brukar många lägga in argumentet att absinterna förr i tiden innehöll MYCKET mer tujon än de moderna (upp mot 260 mg/l) och att tujonet bryts ner med tiden. För det första undrar jag hur man kan tro sig veta det om man inte tror att de undersökningarna som gjorts är är tillförlitliga, dessutom har moderna studier visat att tujon inte alls bryts ner över tid som man påstår. Han hade nu alltså börjat "reverse engineer" absinten för att få vet vad den innhåller, tydligen kan han ta reda på allt från vilken typ av alkohol som användes till vilken del av Frankrike örterna har odlats i. Riktigt specifika grejer, ganska fantastiskt! År 2000 var också då han grundade sitt företag Jade Liqueurs.
 
Nu visste han hur en riktigt bra absint var uppbyggd, men han behövde fortfarande rätt utrustning för att kunna producera absinten på rätt sätt. Han begav sig då på en resa till Europa för att hitta någon som kunde hjälpa honom att börja producera absinten. Under den resan kom han i kontakt med flera olika "absinter" (jag gissar att det främst var tjeckisk absint), men ingen av dem var i närheten av hans pre-ban absinter som han hade. Till slut hittade han ett franskt destilleri, Combier-destilleriet, som han startade ett sammarbete med: Han får använda deras destilleri och i gengäld hjälper han dem att ta fram nya spritsorter, en väldigt bra deal för Combier-destilleriet kan jag tycka. Bland annat tog han fram absinten Jade Blanchette till dem, en absint som delar namnet Jade men är inte en del av Jade-serien. Jade-serien består av 5 st kvalitetsabsinter som är återskapade versioner av pre-ban absinterna som Ted kommit över, och han har lyckats återskapa dem med häpnadsväckande precision! Expertprovsmakare har fått testa både orginalabsinten och Teds återskapade versioner och menar att de är mycket lika varandra! Ted har destillerat absint hos Cobier sedan 2004 och gör det än idag.
 
2006 startar Veridian Spirits sin kamp för att legalisera absint igen och de skulle komma att ta kontakt med Ted. För att kunna göra absint lagligt behövde man ett exempel på en kvalitetsabsint, men då kunde man inte använda det som kom från Tjeckien och England. Ted slog alltså följe med Veridian i deras kamp, han gav dem Lucid (som han hade utvecklat under 1999 och 2000) mot att Veridian sponsrade det dyra byrokratiska korståget. När man sedan lyckades att legalisera absint igen så stod Lucid färdig som produkt och hade redan setts över noga av TTB och var därför redo att släppas som USA´s första riktiga absint. Lucid tillhör nu Veridian Spirits men Ted får fortfarande sin del av kakan.
 
Idag jobbar Ted på Combier-destilleriet i Frankrike, men för det mesta åker han runt och föreläser och informerar om absint och dess historia.
 
 
 
Som vi vet så gillar ungdommar att göra dumma saker ibland, även i Nya Zeland. Det fanns aldrig något förbud där under 1900-talet, men efter att en 17-åring 2008 blivit alkoholförgiftad efter att ha druckit 89%ig ”absint” så beslöt man att förbjuda absint på regional nivå. Det finns alltså inte något nationellt förbud mot absint men vissa regioner har beslutat att förbjuda det.
 
För att spinna vidare på det här med alkoholförgiftade ungdommar så vet jag att det har varit en trend lägga upp YouTube-videor när man sveper en hel flaska whisky eller absint. Kan känna att ett alkoholförbud för sånna personer kanske inte vore så dumt, vissa har verkligen ingen självbevarelsedrift. Synd bara att de ska sabba för alla andra som vill dricka med måtta.
 
En annan dum grej som vissa har lagt sig till med är att tillsätta extra tujon till sin absint för de tror att det kommer att göra att de hallucinerar eller blir höga. För att göra detta antar jag att de använder malörtsextrakt. Jag vet även att det finns salviaolja att köpa, den sägs innehålla ca 50% tujon. Det här är så fruktansvärt idiotiskt så det är inte sant! Till att börja med är det inte absint du dricker längre, det är nervgift, och skulle någon råka illa ut p.g.a detta så lovar jag att det är absinten som kommer få skiten, eller tujonet, vilket i förlängningen innebär absinten.
 
 
 
Idag är absint lagligt i så gott som alla länder vad jag vet, men många av myterna från början av 1900-talet och 70-talet lever fortfarande kvar. Många vet inte att absint är lagligt och många tror fortfarande att man kommer bli hög, börja hallucinera eller på annat sätt bli påverkad av absinten. Det hjälper inte att företag som vill sälja sina crapsinter hjälper till att hålla de myterna på life-support och gärna skryter med vilket högt tujon-innehåll deras absinter har. Även seriösa sidor som absinthes.com frågar i sina intervjuer om de (som de intervjuar) har sett den gröna fen eller upplevt effekten av absint. Vi har då som tur är absintentusiaster som ex. The Wormwood Society eller Ted Breaux som jobbar för att sprida korrekt information om absint och sticka hål på myterna.
 
 
 
Jag hoppas att det här har varit intressant att läsa, jag har pusslat lite till och från på de här två inläggen under de senaste 2 åren och det har inneburit mycket research, mycket läsa och mailskrivande. Jag tror inte att han kommer att läsa det här, men jag vill ändå rikta ett lite extra tack till Ted Breaux som jag haft mailkontakt med och som har gett mig mycket information.
 
 
 
All the best and santé!

Kommentarer:

1 Maxim:

skriven

Tack för artikeln, Fredrik! Som vanligt intressant och läsvärt !

2 SethP:

skriven

Intressant och bra läsning (båda artiklarna om sbintens lite modernare historia).

Kommentera här: