Absinthe - The Green Fairy

 

 

 

Jag hade aldrig hört talas om Austin Osman Spare innan idag. Han var förutom konstnär också en "occultist" (ska man läsa "satanist"?) och hade tydligen samröre med Aleister Crowley. Han utväcklade en form av "magi" som kallas Kaosmagi vilket jag inte tänker gå närmare in på här. Han klassas som en surrealist fast än han verkade innan den stilen och uttrycket hade myntats. Han nyttjade flera intressanta tekniker i sin konst, bland annat tog han kort på kändisar, lutade dem lite så han såg dem smått från sidan och målade sedan av dem vilket fick porträttet att se förvridet ut. Han utväcklade även en teknik som gick ut på att "stänga av hjärnan" och låta handen måla som den ville och menade att man på så sätt kunde få fram budskap/bilder från det undermedvetna. Det sades att han kunde vakna mitt i natten och upptäcka att hans hand hade målat flera bilder på egen hand under tiden han sov. Han menade även att mycket av hans inspiration kom från det magiska och okulta. Bilden som etiketten är baserad på heter "Astral Body and Ghost". Receptet för absinten är taget från boken "La Fabrication des Liqueurs" (år 1897) av Jacques de Brevans, därav namnet.

 

Lagrad: Nej
Destilleri: Matter-Luginbühl
Alkoholhalt: 68%
Katergori: Verte
Äkta/Fake: Äkta
Land: Schweiz

 

Färg och Louche: En naturligt färgad verte med mild, nästan turquoise färg. Även denna, precis som de övriga i Brevans-serien, får en tjock louche (jag blir så bortskämd med dessa) som är full efter ca 1,5 delar vatten.

 

Doft: Liksom med A. Crowley har doften förändrats mycket sedan jag öppnade flaskan. Har en mycket tydlig lukt av russin när man luktar från flaskan, när den kommer i glaset kommer även vintonerna fram. En trevlig överaskning när man tillsätter vatten är att någon typ av citrus tar över, apelsin kanske?

 

Smak: Smakar inte alls som den luktar XD Har en kraftig smak av någon grön växt som jag inte kan sätta fingret på vad det är. Alkoholsmaken håller sig först i bakgrunden men jag tycker den blir tydligare och tydligare ju fler sippar jag tar.

 

Sammanfattning: En lagom intressant absint tycker jag. Alltid kul när man får en tjock louche och intressant när doft och smak skiljer sig så från varandra. Allt var bra men inget var extraordinärt. Åter igen, kul att man hyllar konstnärer genom att uppkalla en absint efter dem och ta med deras målningar på ettiketten. Är dock inte säker på om Spare drack absint men tänker gissa att han gjorde det. Jag ger den en stadig 3 av 5.