Absinthe République

 
Source: alandia.de 


 
Den här absinten säljs av ALANDIA men de har egentligen inte jättemycket information om den. Jag vet att den är skapad för ALANDIA av Paul Devoille-destilleriet på ett traditionsenligt sätt utan konstgjorda färgämnen, smakämnen, konserveringsämnen eller sötningsmedel. Den innehåller korianderfrön vilket tydligen smakar helt olika från bladen. Kan faktiskt inte komma ihåg hur koriander smakar men det lär ju inte göra något här då. Flaskan är ju helt ok med en enkel etikett i gammal stil som ändå får den att kännas lite lyxig. Jag köpte visserligen en flaska på 5 cl vilket inte var riktigt lika imponerande men låt gå. Jag blir dock lite konfunderad över att man valt att buteljera den på en flaska i klart glas istället för mörkt eller grönt glas.

Lagrad: Nej
DestilleriPaul Devoille (åt ALANDIA)
Alkoholhalt: 68%
KatergoriAmber
Äkta/Fake: Äkta
Land: Frankrike
 

Färg och Louche: This is an amber if ever I saw one! Här snackar vi intensiv, röd bärnsten, nästan som en riktigt gammal verte där klorofyllet har brutits ner eller en whiskey. Jag älskar den här färgen, enligt mig är det whiskins starkaste egenskap så det är kul att jag får något med liknande färg att dricka! ALANDIA beskriver färgen som mörkgrön men jag tror att det är ett påstående som ringer fel i de flestas öron. Bilden här ovan är från deras hemsida och där är den mer röd än grön så jag undrar vem de tror att de kan lura. Jag vet inte vad den är färgad med men det känns inte som att det är växter med mycket klorofyll och då blir den genomskinliga glasflaskan lite mer förstålig. Jag har andra absinter som nu är bärnstensfärgade men på bilder på nätet är de alltid gröna så jag antar att det är bildern på färsk absint (de flesta av mina har ju några år på nacken). Jag ser ingen anledning till att de skulle göra något anorlunda här och här är den som sagt en rödaktig amber redan från början. Det märkliga är att den får en grönare ton när vattnet tillsätts och den tjocka, krämiga louchen börjar ta form. Lochen är på sin topp efter ca 2 delar vatten men håller sig rätt bra även efter ytterligare 3 delar vatten. 

 

Doft: Oj oj, vilken doft, den har liksom lite "OMPH!" i sig. Lite svårt att känna så mycket ur flaskan eftersom öppningen på min 5 cl flaska är så liten, men jag känner fänkål och framför allt honung! Det hade jag verkligen inte förväntat mig, luktade flera gånger på mina fingrar för att försäkra mig om att doften inte kom därfrån men när jag ställde ifrån mig glaset försvann också lukten! Det här är något jag förväntar mig känna hos Mead Base när jag en gång köper den. Doften kom mer till sin rätt efter att den flytande bärnstenen fått lägga sig till rätta i glaset, den blir starkare, honungen är nästan överväldigande och fänkålen hamnar lite i bakgrunden. När vattnet tillsätts är honungen fortfarande tydlig men nu känner jag den bittra, tvåliga lukten av malört också.

 

Smak: En mycket komplex och kraftig smak som står sig stark efter allt vatten jag tillsatt. Det första jag kommer att tänka på är konstigt nog Absinthe Heritage Verte, den liknelsen försvinner fort men återkommer för varje klunk jag tar. Smaken börjar med den tvåliga och lite bittra malörten som snabbt går över i apelsin. Tyvärr är inte apelsinen heller långvarig utan lämnar snart väg åt kåda och granbarr (det är nog det här jag associerar med Heritage) och allra sist i slutet känner jag den efterlängtade honungen! De flesta skulle nog föredra den med mindre socker än jag använder och eftersom den var så god så tar jag genast ett glas till fast med ungefär hälften så mycket socker. Smakerna blir då inte lika starka men apelsinen tar lite mer plats då och försvinner inte lika fort. I love it!

 

Sammanfattning: En fantastisk absint, verkligen en kvalitesprodukt! Jag önskade att jag hade kunnat använda min absintfontän för att förhöja stämningen lite men den är tyvärr trasig för tillfället. Jag har på senare tiden skaffat mig en liten förkärlek för de bärnstensfärgade absinterna så färgen gick hem hos mig. Louchen var över förväntan och den underbara doften får toppbetyg, men höjdpunkten var smaken. En mycket förvirrande absint eftersom smakerna skiftade så snabbt och det krävdes ett helt glas innan jag var nöjd med mina anteckningar. Verkligen inte homogen på något sätt och det är inte något jag kännt på samma sätt hos någon annan absint vilket verkligen får den att stå ut. Allt från färg till smak säger liksom "POW! I´m big, I´m loud and I´m fucking delicious!". 

 

Jag är lite kluven här, vad ska den få för betyg? Den är bättre än Heritage som hamnade på 4,5, men kan den verkligen mäta sig med Grön Opal och Mansinthe? Ja, jag tror faktiskt det. Jag minns vad jag skrev om en orgie av smaker när jag recenserade Grön Opal och det uttrycket är inte fel att använda här heller. Dessutom sitter smaken kvar länge efter att jag svalt absinten, precis som med Grön Opal. Visste jag inte bättre hade jag nästan kunnat tro att det var Svensk absint som gjort den, och när jag kommer på mig själv med att jämföra den så mycket med Grön Opal så är 5:an ett faktum. Det är inte ofta jag får dela ut 5:or men today is a lucky day och nu har jag min fjärde!

 

Kommentera här: