Absinthe - The Green Fairy

Då var det dags att bocka av nästa absint i Les Parisiennes-serien, och nu är det dags för Absinthe Perroquet: papegojan. De flesta andra absinterna i serien har något med kvinnor att göra och de flesta har en kvinna på etiketten, så jag tyckte att det var lite udda att man döpt den här efter en fågel O.o Tydligen gav man ett glas absint smeknamnet papegoja i Frankrike, detta för att absint är grön och pepegojorna har gröna fjädrar. En udda anledning kan jag tycka, det finns många andra saker som också är gröna och alla papegojor är inte gröna, men låt gå. Jag kan ha fel här, Google Translate är inte alltid att lita på, men som jag har förstått det så kunde man kalla att ta ett glas absint för att "strypa en papegoja". Om någon har hört talas om det här uttrycket får ni gärna lämna en kommentar, thank you very much.

 

 

 

Absinten kommer buteljerad i den här utsökta flaskan, the Mother of all Bottles (TM), som är tillräckligt tung att klubba en mamut med! De är tydligen de största flaskorna på marknaden, gjorda för att rymma 750 ml men fylls bara med 700 ml, och de är otroligt tjocka! Jag har hört att de ska byta ut alla de här flaskorna tids nog till mindre flaskor som inte blir så dyra att frakta till andra länder. De här flaskorna väger ungefär lika mycket när de är tomma som de nya flaskorna gör när de är fulla. De är kolosala! Från början tror jag att de bara såldes i en butik i Paris, så då kunde man unna sig kolosala flaskor XD De är dessutom förseglade med vax vilket är fruktansvärt mysigt! Tyvärr är det ett vax som blir hårt och sprött vilket gör att man riskerar vaxsmulor i absinten, men det överlever jag. Etiketten är oval och har en gul ton vilket ger en vintage-look. Motivet är en papegoja som flyger över ett absintglas (ser framför mig hur det kan gå illa #bajsemoji).

 

Lagrad: Nej
Destilleri: Les Fils d'Emile Pernot (åt Vert d'Absinthe)
Alkoholhalt: 72%
Katergori: Verte
Äkta/Fake: Äkta
Land: Frankrike

 

Färg och Louche: Inte jättestark färg, ganska ljus grön, som bladen på en isbergsallad. Louchen är otroligt svag och består mest av oilstreaks. Det är lite svårt att avgöra när louchen är som tjockast, men jag tror det hamnar runt 1,5 delar vatten ungefär.

 

Doft: Nam nam nam, ur flaskan luktar den riktigt sött, vanilj t.o.m! Varför luktar de alltid så gott ur flaskan och sen bara alkohol när man häller upp dem? För jag näsan lite närmare så blir det någon snus/the-kombination. Helkonstigt. Jag häller upp en del absint i glaset och sticker dit nosen igen, och nu liktar den riktigt surt och otrevligt istället, som en schweizisk blanche fast utan det gräddiga. Man skulle kunna förlåtas för att tro att något blivit dåligt i den här flaskan. Jag droppar i en del vatten: filmjölk! Två delar vatten: gröna örter, isop och gurka. Fem delar vatten: gurka och tvål och doften har blivit svagare nu, troligtvis har den blivit övervattnad.

 

Smak: Det som är bra med smaken är att den är len och att den sitter kvar länge. Tyvärr är den även bitter och behöver sockret jag har haft i, annars hade det blivit svårt att dricka. I övrigt smakar den ganska mycket som den luktar: tvål, gurka och isop, känner ingen anis alls.

 

Sammanfattning: Den här var lite tråkig kan jag tycka. Som alla i Les Parisiennes-serien blir den övervattnad av 5 delar vatten, och liksom de andra hade den här papegojan en mysigare image än den faktiskt levererade. Jag kan tänka mig att personer som föredrar bitter absint kommer dricka den här med 2 delar vatten och vara jättenöjda, men den passar inte mig. Den får en 3:a i betyg och en plats längst bak i vitrinskåpet.