Idag tar vi oss över atlanten, bort från Europa och över till "the land of the free and home of the brave". Jag pratar såklart om hela världens självutnämnda poliskår och jobbiga storebror: de förenade amerikanska statera, eller USA for short. Det är nämligen så att även de har fått sin beskärda del av absint genom historien vilket kan vara värt att minnas. So without futher ado, let´s dig in!
Under 1800-talet förde Franska handlare med sig absinten från Frankrike till America, bl.a till New Orleans som blev en hotspot för absint och fransk kultur i USA (har kallats "the Paris of the New World"). På den här tiden var Frankrike lite som det colla gänget på skolgården, alla ville vara som dem och var snabba med att ta efter deras "kulturflugor", även Sverige. Många poeter och konstnärer vallfärdade till bl.a Frankrike för att ta del, och inspireras, av kulturen där. I New Orleans fanns redan "franska kvarter" så givetvis ville de ha en del av "absintkakan". Dessutom förskrevs det redan örtpreparat från apoteken som till stor del liknade absinten, fast bittrare, så det var inte svårt att tänka sig att den här drycken dessutom kunde vara nyttig. Ironiskt att den senare skulle bli anklagad för att vara onyttig.
I Schweiz drack man absinten som den var med iskallt vatten, i Frankrike tillsatte man socker och i Tjeckien (Tjekoslovakien) tände man eld på den. Det AMERIKANSKA sättet var att blanda absinten i drinkar. I början på 1900-talet fanns det över ett hundratal cocktails som krävde absint, den kanske mest kända är "the Sazerac", den sägs även vara den första cocktailen. En av de mest populära absintdrinkarna i New Orleans var en absint frappé, mycket läskande i det varma klimatet. Ville man bara ha ett glas absint (och ingen cocktail) så tog man ändå inte fram absintskeden och absintfontänen utan blandade absinten, is, vatten och vit sirap och skakade det tills utsidan av kärlet var täckt av is. Sedan silade man ner det i ett absintglas. Lite agressivare och lite mer instant än den franska ritualen, men det är väl kanske så amerikaner är?
OLD ABSINTHE HOUSE
Den mest kända absintbaren i New Orleans (kanske i hela USA) är ”Old Absinthe House” som ligger i New Orleans franska kvarter. Hit kom många kända konstnärer, poeter och författare för att träffas och diskutera sina verk över ett glas av den gröna fén. Några exempel på de som besökte absintbaren är ex. Mark Twain, Oscar Wild, William Thackeray, Walt Whitman och Aleister Crowley. Crowley skrev sitt välkända verk ”Absinthe - The Green Goddess” i Old Absinthe House, en av de mest kända essäerna i absintvärlden (Jag har själv ett exemplar i bokhyllan som jag fått från min bror).
Förutom sina kända besökare är absintbaren känd för sina 3 absintfontäner i marmor. Dessa har används sedan man först började servera absint där under 1826. Stenplattan under dem är numera full av kratrar, urholkningar av vattnet som flödat från kranarna under sekler. Faktum är att de ser mer ut som stora marmorpidestaler med mässingsstatyer på och tappar som går ut på sidorna. Inte speciellt lika de absintfontänerna vi kan köpa idag. The Old Absinthe House finns förresten kvar än idag, en riktig liten klimp av absinthistoria, måste göra ett besök någon gång.
Jag har inte hittat någon källa som beskriver detaljer kring hur förbudet gick igenom, men det var bara ett par år mellan förbudet i Schweiz gick igenom och förbudet i USA. Jag vet att den främsta anledningen var uppfattningen om att malört var skadligt (för att det innehåller tujon) men jag tror inte att amerikanerna gjorde några egna studier på området, säkerligen fick man ta del av dr. Valentin Magnan´s "studier" och tyckte att det här lät ju vettigt. Det står ju på ett papper som en "doktor" har skrivit efter att ha gjort sin sciency-thing, så då MÅSTE det ju vara sant! Jag vet att det fanns en nykterhetsrörelse även i USA (som i resten av världen på den här tiden) men de verkade få verklig kraft först flera år senare och jag är inte säker hurvida de var inblandade i absintförbudet. Ivf gick förbudet mot absint igenom 1912, endast 2 år efter förbudet i Schweiz, och det skulle inte komma att bli lagligt igen för än 2007, även här 2 år efter Schweiz.
När absinten slutligen förbjöds i USA så skapade detta ett stort hålrum på marknaden, inte minst i New Orleans. Precis som Schweiz tog fram pastis som ett substitut för absinten för att fylla deras efterfrågan så gjorde amerikanerna sitt egna substitut. Den kallades för "Herbsaint" och kan, liksom pastis, jämföras med en absint utan malörten. Den utvecklades av J. Marion Legendre och Reginald Parker, som hade lärt sig absintdestilleringens ädla konst under sin tid i Frankrike under första världskriget. Ett bra utgångsläge om man vill skapa ett absintsubstitut. Från början kallade de sin produkt för "Legendre Absinthe", men eftersom den inte innehöll malört fick de inte kalla den för absint och böt då namn till "Legendre Herbsaint" istället. Herbsaint kommer från franskans "Herbe Sainte" som kan översättas till "helig ört". I marknadsföringen lyfte man fram den som något typiskt franskt/europeiskt och spelade på den nostalgiska känslan av Frankrike under la Belle Epoque. Ett utdrag ur en reklambroschyr lyder så här:
"To drink Herbsaint is to recall the glories of the past, to renew acquaintance with the romance and glamour of by-gone days of Old France and of that France of the New World - Louisiana."
Vad jag vet så produceras Herbsaint fortfarande, fast nu av företaget Sazerac.
För att hoppa fram lite i tiden, till nutid: Absint är numera lagligt i USA, så länge tujonhalten ligger under 10 mg/liter, men av någon anledning verkar inte folk fatta det. Det är fritt fram att beställa absint från Europa, och som jag förstår det så gör vissa producenter absinter med lite mindre malört enkom för att de ska klara USA´s tujongräns, men folk tror fortfarande att det är olagligt (och att det kommer få dem att hallucinera). Tillsammans med alla falska ryckten om absintens "effekt" och status som en drog, och den coola ritualen med eld, så tror jag att det gör drycken ännu mer spännande och intressant för många. Jag får uppfattningen av att absint kan vara mer populärt bland amerikanska collagestudenter som vill leva farligt och leka med eld, än hos poeter, konstnärer, författare och interlektuella som var målgruppen under 1800-talet.
Jag måste säga att jag inte känner till så många amerikanska absinter faktiskt, de jag kommer på är Vieux Carré och St. George. Jag är övertygad om att det finns fler, men de kanske inte exporterar så mycket? Det är ivf ont om dem på de sidorna som jag beställer ifrån. Om det är någon som kan tipsa mig om en bra amerikansk absint är jag idel öra.