Absinthe - The Green Fairy

Den första absinten jag fick från brorsan var en Jade PF 1901, en riktigt bra och charmig absint och den uppskattade jag, även om jag redan hade en flaska själv. Nästa jag fick var Ditch av Jonas Åkerlund, den vann verkligen inga priser hos mig men jag uppskattade den faktiskt lika mycket som Jade 1901 eftersom det var en jag inte testat och troligen inte hade köpt själv. Poängställningen blir således 1 av 2 för tillfället när jag nu hugger in på den senaste presenten jag fått från Jonny "Nallen" Andmyr och hans sambo. Spänningen är olidlig och publiken sitter med hjärtat i halsgropen.

 

Tyvärr är det här ingen äkta absint, den är macererad (inte destillerad alltså utan man har bara låtit växterna dra i alkohol ett tag). De skriver dock att den är gjord på 100% naturliga ingredienser så jag gissar att den är naturligt färgad ivf. Den är producerad av Hills Liquere som ni hade äran att läsa om förra veckan och som vi minns så är de här tjeckerna mer regel än undantag när det kommer till absinttillverkning (tjecker har inget gott rykte i absintvärlden, med undantag för Martin Zûfanek). Här låter de faktiskt oss veta alla växter som man använt i tillverkningen, något som inte är så vanligt annars. Växterna som använts är äkta malört, romersk malört, anis, fänkål, koriander, citronmeliss och bitar av citron och apelsin. Alkoholbasen är gjord på spannmål.

 

Lagrad: Nej
Destilleri: Hills Liquere
Alkoholhalt: 80%
Katergori: Verte 
Äkta/Fake: Fake
Land: Tjeckien

 

Färg och Louche: En riktigt olivgrön färg, troligen den mest olivgröna jag sett i en ny flaska so far. Vattnet plockar fram rikligt med oil-streaks men de övergår inte i så mycket dimma och i slutändan har vi inte speciellt mycket louche att tala om. Toppen nås efter ca 3 delar vatten.

 

Doft: När jag drar ur korken sticker det redigt bäskt i näsan. Törs man smaka det här? Jag känner makaroner (det är vad jag tycker att fänkål luktar som) samt hö och svartpeppar. I mitt senaste inlägg med tankar kring att provsmaka absint lärde jag ju mig att man ska dofta med bägge näsborrarna (en i taget) och det måste jag säga verkligen gjorde skillnad här. Jag kände 2 väldigt olika sammansättningar av dofter beroende på vilken näsborre jag stack ner i glaset. Doften ändrade sig faktiskt inte efter att jag hält upp den, även fast den fick stå ett tag. Däremot lockade vattnet fram lite nya nyanser av tvål (malört) och Kungen av Danmark (anis). Dock hade doften mattats ut ordentligt vid det här laget, motsatt effekt till vad jag vill att vatten ska ha på absint.

 

Smak: Bäsk som FAN! Sockret kunde inte dämpa den här bäskan, no sir, not one bit! Gissar att det troligen har med den lilla malörtskvisten som man stoppat ner i flaskan.Förutom bäskan är en tydlig smak av kåda mest framträdande men här har vi också tvål (malörten), svartpeppar, gräs och lite lakrits.

 

Sammanfattning: En förvånansvärt nyanserad absint måste jag säga, men den var på tok för bäsk för mig. Gissar att bäskan troligen har att göra med den lilla malörtskvisten som man stoppat ner i flaskan. Det finns en anledning till att man inte använder artemisia absintium i färgningen och här har man valt att stoppa ner en att dra i den färdiga produkten. Hills Liquere ger mig inte intrycket av att vilja göra kvalitétsabsinter och jag gissar att den här kanske främst är tänkt att fungera som något fint att titta på, åtminståne tills man tänder eld på den, tar den som en shot och berättar för sina vänner hur man nästan trillat ner i galenskapens träsk. Sorry brorsan, men du gick bet även den här gången, you are now 1 for 3. Uppskattar dock alltid när jag får en ny absint, även om den inte hamnar på någon hedersplats i mitt vitrinskåp. Betyget slutar på en 1:a.