Absinthe Rêve - Le Renard Roux
Idag avslutar vi Absinthe Rêve-serien med den rubinröda Le Renard Roux... eller ja, vi avslutar för den här gången. Det finns fortfarande en absint kvar, men den ligger fortfarande och gottar sig på ett fat. Som du säker vet vid det här laget fick jag
chansen att, i sammarbete med Magnus och Uppsala Destilleri, göra några egna absinter till min 30-årsdag 2019. Namnet är franska för "Den Röda Räven" och kommer såklart från absintens färg. It goes without saying att det här blev en VÄLDIGT limited
edition, endast 3 flaskor gjordes!
Absinten är gjord på 9 olika örter, bl.a en ovanligt stor del romersk malört (den var jobbig att hitta), och en fyrklöver for good luck. Dessutom är vattnet som användes vid tillverkningen taget från en källa med vatten från de jämtländska fjällen.
Den äkta malörten, den romerska malörten och isopen var jag ute och jagade själv, men de andra (som anisen och fänkålen) fick jag köpa. Den är gjord på ett traditionellt och hantverkamässigt sätt och är baserad på ett genuint recept från 1800-talet,
självklart har den inga artifisiella smaktillsatser, koncerveringsmedel, färgämnen eller sötningsmedel.
Flaskan är, som jag nämt tidigare, en av mina favoriter. En underbar kurvig historia som är värdig av en riktigt fin whisky eller cognac! Den fanns ju tråkigt nog inte i mörkt glas vilket innebär att den röda färgen kommer bli matt relativt snabbt.
Jag passade faktiskt på att ta kortet här ovan på engång när jag fick den så den röda färgen skulle vara så stark som möjligt. Etiketten är designad av min kära sambo, Sandra Andersson, och återskapad i Photoshop av hennes syster, Sofia Andersson.
Bilden föreställer en mask med rävmotiv, stilen är inspererad av de venediska maskerna som används under Carnevale. Färgen på mönstret återkopplar såklart både till namnet och färgen på absinten. Flaskan är försluten med en träkork och sedan
förseglad med rött vax och den bär mitt egna sigill på toppen.
Lagrad: Nej
Destilleri: Uppsala Destilleri (åt Feddooh Productions)
Alkoholhalt: 68%
Katergori: Rouge
Äkta/Fake: Äkta
Land: Sverige
Färg och Louche: Den här absinten är riktigt, RIKTIGT röd, som en flytande rubin! "Tyvärr" få vi njuta av den fina färgen hela tiden för den här absinten har en nästan icke-existerande louche, endast lite oil streaks.
Doft: När jag korkar upp känner jag nästan bara fänkål, lite märkligt kan jag tycka eftersom det inte brukar vara doften som står ut allra mest. Dessutom är det ju stora mängder malört i den här, men ändå är det fänkålen som står ut. Märkligt. Jag skvätter upp några droppar i glaset, det brukar ju kunna förändra saker och ting, men det enda det leder till är att den sura doften från alkoholen tar över och allt annat göms i skymundan. I med några droppar vatten som genast sätter munkavel på alkoholen och plockar fram örterna. Nu kommer malörten och lite anis, men de har sin sweetspot efter 2-3 delar vatten, därefter kommer bäsk gurka och isop samt lite gamla kopparpengar.
Smak: Det var ingen smakexplosion här inte. Nog har vi lite av gurkan och isopen, men även den metalliska smaken som jag känner igen från hibiskuste. Smaken är len men mesig, känner att den är riktigt övervattnad och man borde nog stannat vid 3 delar vatten. Sockret är väldigt framträdande, gör INTE sitt jobb att lyfta de andra smakerna utan överröstar dem lite istället. Om jag minskar på sockret och dessutom drar ner på vattnet blir den intressantare och mer lättdrucken.
Sammanfattning: Det här blev ytterligare en liten flopp, tråkigt värre. Måste dock säga att den påminner väldigt mycket om Rubis, den var inte heller bra, så kanske är det här med absint och hibiskus ingen bra ide? Även här bör jag ta med lite mer av svansen i nästa destillering, det tror jag kan bidra mycket. Jag vet att Rubis fick 3 poäng, men jag ska försöka att vara objektiv och då hamnar den här faktiskt snäppet under Rubis. Betyget blir inte mer än en 2:a idag.
Kommentarer:
Ja, gärna det! Jag är alltid för nya erfarenheter :-)
skriven
Hm, tråkigt att louchen inte blev so bra som du hade tänkt dig. För mig är det jätteviktigt av någon anledning. Faktum är att tråkig louche är den enda anledningen varför jag ännu inte har smakat Mansinthe, trots generellt positiva recensioner. Den ser bara inte så aptitlig ut.
Jag vet att du har gett Mansinthe ett högt betyg, så jag borde kanske försöka övervinna min skepsis och beställa en flaska vid tillfälle :-)