Absinthe Quarantaine

Source: Absinthes.com
 
 
 
Det här är den första skapelsen i Thor Wallgrens (tidigare Göran Bäuerle) solokariär i absintvärlden. Han var medgrundare av St: Annas Bränneri, nuvarande Valkyria, men sålde sin del 2015 och hamnade då i ”karantän” i 2 år (WTF?). Jag antar att det betyder att han inte fick tillverka absint under 2 år men jag förstår inte varför eller hur någon kan bestämma något sånt. Efter att han lämnat St. Annas Bränneri startade han destilleriet Jädrans som specialiserade sig på gin, snaps och vodka.
 

Quarantaine är ekologisk och har inga konstgjorda tillsatser. Inga maskiner används utan allt arbete sköts för hand. Den började säljas 1:a April 2017 och är alltså i skrivande stund den yngsta absinten från Sverige. Det är synd att klanka ner på den innan man ens fått upp korken men flaskan är det simplaste jag sett och etiketten är gräsligt ful, får känslan av att han gjorde den i Microsoft Word kvällen innan den skulle tryckas. Den har inte ens en riktig kork utan en skruvkork. Som jag förstod det så valde han den simpla (och billiga) förpackningen för att kunna hålla priset nere, ett stort misstag om du frågar mig. Om det inte var för att den var svensk och han ändå var medgrundare av (nuvarande) Valkyria så hade jag aldrig fått för mig att köpa den här. På absinthes.com går den för ynka €24, vilket är en dryg hundralapp billigare än på systemet. Detta sätter den i samma prisklass som de billigaste absinterna jag sett, vilket inte brukar vara fallet hos riktigt goda och bra absinter av hög kvalité. Jag hade höga förväntningar från början men nu är de verkligen i botten. Man ska inte dömma hunden efter håren men det sägs ju också att man äter med ögonen först så vi får se om han kan rädda sig efter det här.

 
Lagrad: Nej
Destilleri: JÄDRANS
Alkoholhalt: 55%
KatergoriVerte
Äkta/Fake: Äkta
Land: Sverige
 

Färg och Louche: Som sagt är färgen naturlig men den är väldigt tunn och jag har svårt att se vilken nyans av grön den har. Louchen är svag och toppar efter en del vatten.

 

Doft: Här har vi en mycket stark och tydlig doft som mest luktar något bäskt. Jag försöker inbilla mig att jag känner fänkål och lite malört men jag tror mer att det är önsketänkande. Ingen skillnad egentligen mellan glaset och flaskan men när vattnet tillsätts blir den mycket svagare (behåller dock karaktären).

 

Smak: En smak av något som är bäskare än bäskast. Smaken är väldigt bekant men jag kan irriterande nog inte sätta fingret på vad det är! Det är som när man tillfälligt tappar namnet på en lärare i skolan eller inte kommer ihåg koden till bankomatkortet. En väldigt simpel och okomplicerad smak vilket förståss har sin charm, men jag hade sett fram emot något mer complext.  

 

Sammanfattning: Tyvärr kunde den här hunden inte riktigt rädda sig själv och vi får npg skicka den till ett hundspa. Betyget slutar på 2,5, precis som Valkyria, men jag känner att Valkyrian var lite mer av en kvalitetsprodukt. Här är det mycket den tråkiga och oglamorösa förpackningen som står ut medan i Valkyrians fall gillade jag helt enkelt inte smaken så mycket. Jag har tyvärr svårt att se att den här kommer kunna stå sig väl internationellt.

 

Kommentera här: