Absinthe Napoleon III - Barrel-aged

Source: absinthes.com
 
 
 
Då var det dags att testa en absint från ett nytt destilleri: Absintherie Bourbonnaise. De är ett franskt destilleri och nästan samtliga av deras absinter verkar vara gula/amber. Jag vet inte om det är ett medvetet val man gjort? Jag har inte hört så mycket om deras absinter och har valt att inte ta reda på så mycket i förväg, på det sättet håller jag förväntningarna låga och chansen är större att jag blir positivt överraskad.
 
 
 
Napoleon III barrel-aged är lite starkare än de flesta absinter, den är barrel-strength (har inte spetts med vatten) och är således den starkast absinten från Absintherie Bourbonnaise. Det behöver dock inte spela så stor roll, flera andra absinter jag har ligger på bara några % mindre och eftersom jag späder med hela 5 delar vatten så borde den inte bli starkare än ett rödvin i vilket fall. Färgen visar tydligt att den är lagrad på ekfat, tråkigt nog är det ingen som behagar tala om för mig hur länge den blivit lagrad. Jag borde kunna förvänta mig en del vanilj och kanske lite fudge om jag har tur. Smaken på den vanliga Napoleon III ska tydligen vara lite speciell säger de, men den är baserad på ett recept från 1857 och det borde alltså gälla även denna. Det gjordes bara 200 flaskor, men av någon anledning har man valt att inte numrera flaskorna.
 
 
 
Jag har aldrig sett någon som valt att buteljera absint på en sån här flaska förut. Som du ser är den rektanglig framifrån, men den är ganska smal om man ser den i profil. Etiketten är inte så mycket att hurra för tycker jag, känns som något man har skrivit ut på sin 200 kronors bläckskrivare hemma. Dessutom säger absinthes.com att det ska vara en naturlig kork, men jag har fått en plastkork. Givetvis bättre än att hugga ner en massa korkekar, men skriv då inte att det är naturlig kork.

 

Lagrad: Ja (osäkert hur länge)
Destilleri: Absintherie Bourbonnaise
Alkoholhalt: 75,6%
Katergori: Amber
Äkta/Fake: Äkta
Land: Frankrike

 

Färg och Louche: Det här är också en absint med en sån där jobbig färg. Jag vet inte om det är grönt med jättemycket döda löv, eller om det är en amber med lite gröna nyanser i. Jag går på magkänslan av första intrycket och säger att det är en amber. Ja, det blir bra. Louchen är helt ok, tänkte säga medelmåttig men det låter så negativt. Den är verkligen inte den starkaste jag sett, men den har inget att skämmas för. Den når sin fulla kapacitet efter ungefär 2,5 delar vatten, ungefär vad jag hade väntat mig av en så pass alkoholstark absint.

 

Doft: Den mest varierande doften får jag nästan när jag luktar på den öppna flaskan. Fänkål, en väldigt söt doft och liiite vanilj. Mycket behagligt att sniffa på. Ivrig på att smaka droppar jag upp lite i glaset, och javisst har vi fänkålen kvar, men vaniljen och sötman döljs lite av alkoholen som plötsligt blivit mycket tydligare. Jag går vidare med vattnet och det lockar fram mer gröna dofter. Det finns en viss grön beska som jag inte riktigt vet vilken av örterna som är ansvarig för, vidare har vi isop, citrus (citronmeliss eller koriander) och såklart även malört. Jag hittar dock inte så mycket anis, bara lite. 

 

Smak: Smaken har en tydlig beska, tänkte mig att den skulle ha mildrats lite av ekfatet men det verkar den inte ha gjort (eller om den har det så är jag inte sugen på att smaka den vanliga Napoleon III). Jag känner nästan inget från ekfatet, hade velat ha lite av den där söta vaniljen som jag hittade i doften. Faktum är att smaken är ganska klen över lag, kanske jag skulle testat med lite mindre vatten? Alkoholen är relativt tydlig även fast den inte borde vara starkare än ett rödvin. Från den heliga absinttrion tror det är fänkålen som är mest märkbar, men isopen är minst lika utstickande tycker jag. Undrar om man haft i stjärnanis i den här?

 

Sammanfattning: Du var inte så potent som jag vill ha en absint, för att vara fatlagrad så var fatet väldigt vekt och du smakar lite för mycket alkohol. Jag tycker du skulle ha stannat kvar i fatet ett litet tag till, du är nog lite förtidigt född och inte redo för världen riktigt än. Men det är inte ditt fel, det var nog bara pappa Philippe som var lite för ivrig. Tyvärr levde den här absinten knappt upp till mina redan ganska låga förväntningar, jag skulle inte vilja rekommendera den här absinten och det finns helt klart bättre absint att lägga pengarna på. Den får nöja sig med en 2:a i betyg, ett lägre betyg än en fatlagrad absint borde få.

 

Kommentarer:

1 Maxim:

skriven

Hm, nu vet jag inte hur den här absinten smakar (låter lite sådär enligt din beskrivning), men färgen tycker jag verkar riktigt tråkig.
Min senaste observation är att det bara är schweizarna som ALDRIG misslyckas med att färga sina absinter (rätta mig om jag har fel).

Jag känner inte till en enda schweizisk Verte som inte är obestridligt grön. Utan några som hels nyanser av brunt eller amber.

Eller har jag kanske missat något?

Svar: Ja, de har fina gröna färger på sina vertes, men de gör relativt få av dem och över lag tycker jag att Fransosernas smakar mkt bättre (med undantag från de från Matter Spirits). Fransoserna gör ju förresten också flera fina vertes de med. Schweiz tycker bättre om sina blanches/bleues. Den schweiziska verten jag kan minnas som hade en gulgrön färg var Strong 68. Sen är ju den här absinten (Napoleon III) gul från början, har aldrig varit en verte, så det är egentligen konstigt att jag hittar något grönt alls. Kanske jag som inbillar mig O.o
Feddooh

2 Maxim:

skriven

Nej, jag menar inte att franska Vertes smakar sämre eller är mindre fina, inte alls. Sedan är det naturligtvis rent vetenskapligt fel att bara jämföra sådär direkt, utan att ta hänsyn till hur många sorter absint det produceras i Frankrike respektive Schweiz. Men ändå …

Jag är nog bara lite bitter för att absinter från Devoille aldrig är lika fina i färgen som schweiziska Vertes kan vara. Inte för att tala om Devoilles senaste kreationer – Pierrot är snarare gul än grön, Soixante Cinque, Republique, Heritage och Abel Bresson är rentav bruna 

Svar: Ja, om man vill har riktigt fina och gröna absinter så har man definitivt gått på en nitlott där. Vilken absint har den finaste färgen tycker du? Vad är de crème de la crème bland absint när det kommer till färg? Jag tycker att Grön Opal och Brevans H.R. Giger är fina :)
Feddooh

3 Maxim:

skriven

Hm, bra fråga! Jag håller med dig angående Opalen och Brevans Giger, de är verkligen vackra i färgen! Min egen lista blir nog lite längre då jag vill lägga till Duplais Verte och Perroquet (jag föredrar egentligen mörkare nyanser av grönt, men jag kan bara inte låta bli att fascineras av den där klara salladsgröna färgen som Perroquet har).

Kommentera här: