Absinthe - The Green Fairy

Idag testar vi Enigma Verte´s bleka tvilling: Enigma - Blanche de Fougerolles. Den började produceras redan 2003, men då hette den bara "Blanche de Fougerolles", döpt efter orten där destilleriet ligger. Under 2010 beslöt man att ändra namnet till Enigma av den enkla anledningen att personer som inte talar franska hade svårt att uttala "Fougerolles". Idag finns det gamla namnet kvar som en typ av underrubrik.

 

 

 

Alkoholbasen som användes till den här absinten är destillerad från vin, inte bara druvor eller spannmål som de flesta andra absinter. Det gör att alkoholbasen inte är neutral utan (om man ska tro absinthes.com) har mer karaktär av en olagrad brandy. Och visst har vi smakat en absint tidigare där man användt olagrad brandy som alkoholbas? Javisst: la Rebelle, och den gav en riktigt fruktig käftsmäll så jag förväntar mig något liknande här. Något mer lite udda som kan vara värt att nämna är att den här vita absinten ligger på massiva 74%, något väldigt ovanligt för blanches som brukar ligga närmare 55%.

 

 

 

11 olika växter har använts till Enigma Blanche: Malört, anis och fänkål såklart, sedan även romersk malört, isop, ärenpris, kamomill, koriander, kvanne och genepi. Jag räknar det till 10 örter, men jag antar att de vill hålla något hemligt. Även denna är ett exempel på en blended absint, man har alltså destillerat varje ört för sig och sedan blandat dem med varandra i olika proportioner. En klar fördel med detta är att man kan experimentera mycket, blir man inte nöjd med blandningen så tillsätt mer av något annat tills man får det som man vill ha det.

 

 

 

Enigma Blanche kommer paketerad i en likadan flaska som sin tvilling: En långsmal enkel flaska i genomskinligt glas, försluten med naturlig kork och samma etikett i Art Nouveau-stil fast färgschemat är nu rött och vitt. En märkbar skillnad från den tidigare etiketten som såg ut som ett frimärke utan bild.

 

Lagrad: Nej
Destilleri: Paul Devoille
Alkoholhalt: 74%
Katergori: Blanche
Äkta/Fake: Äkta
Land: Frankrike

 

Färg och Louche: En kristallklar blanchedär färgen inte är mycket att klaga på. Louchen är helt ok, medeltjock allra minst, och når sin topp efter endast en del vatten. Är lite förvånad över detta med tanke på den höga alkoholhalten, hade förväntat mig en långsammare utveckling.

 

Doft: Vi börjar såklart att luckta lite på den öppnade flaskan och här bjuder den på fräsh mynta och citrus. Malörten är också tydlig men inte alls lika tvålig som den brukar kunna vara. Lite anis har vi visst också vilket ger sötma, nästan lite fudge. Den är inte sur och alkoholsticken lyser med sin frånvaro. Tyvärr kommer både alkoholstick och syra efter att jag hällt upp den, men det finns också en mycket tydlig och söt fruktighet här och det märks att den är destillerad av vin. Jag ställer glaset under fontänen och vrider försiktigt på kranen. Redan efter första droppen kommer en enorm och fyllig parfym från glaset och den är verkligen jättefruktig (druvorna är verkligen inte skygga)! Men allt eftersom louchen växer sig tjockare mattas fruktigheten av och malörten träder fram mer. Jag tycker inte att anisen och fänkålen är jättetydlig här, och finns de så överskuggas de av den fortfarande närvarande fruktigheten.

 

Smak: Jo då, visst har vi en tydlig vinkaraktär på denna, men inte alls som Bacchus eller La Rebelle. Den här är fruktigare än Bacchus och mildare än Rebelle, och de fruktiga egenskaperna är mest uttalade i början tycker jag, efter det kommer malörten och efter att man svalt ligger den söta anisen kvar på tungan. Intressant, absolut.

 

Sammanfattning: Precis när jag öppnade den här flaskan riktigt stank det tvål om den, och jag tänkte i mitt stilla sinne att jag fått en till flaska badvatten. Men den lilla minderåriga Enigma Blanche jag fick levererad till min dörr har vuxit och utvecklats med tiden och har blivit en intressant absint i sina bästa år och med en helt ok louche. Tråkigt nog är jag inte så förtjust i just den här vin-karaktären vilket såklart drar ner betyget. Betyget hamnar på 1,5 gröna féer, men det är ingen dålig absint och kan hända faller den någon annan bättre i smaken.