Malört (artemisia absinthium)

 
 
  
Som vi vet vid det här laget är malörten (arguably) den viktigaste ingrediensen i absint och även den som gett drycken sitt namn (från latinets "artemisia absinthium"). "Artemisia" syftar på den grekiska gudinnan Artemis (vet inte varför) och "absinthium" kommer från grekiskans "absinthos" som betyder ungefär "beskt men nyttigt". Malörten är nämligen väldigt bitter, på grund av detta används den endast i destillatet när man gör absint. Om den används i färgningsprocessen så smakar absinten tydligen bra direkt efteråt, men den blir tydligen beskare ju längre den får stå (vilket är skitdåligt om man vill lagra den ett tag) och redan efter någon månad är beskan tydlig. Absint ska bli rundare med tiden, inte beskare!
 
 
 
Malörten blir ca 1-1,5 meter hög. Den är mycket tålig och klarar att växa på torr och stenig mark där få andra växter klarar sig. Blomkorgarna är små och i början är de gröngula, men ju längre tiden går desto gulare blir de och tillslut får de en klargul färg. Blommorna luktar inte så mycket, men om du gnuggar ett blad mellan fingrarna kommer du känna en distinkt, aromatisk doft. När den är liten är bladen "knubbigare" och tätare (ses uppe till höger på bilden här ovan) och har en klar grön färg. När den växer på sig blir bladen mer långsmala (den blommande plantan på bilden här ovan) och får en silverfärgad tint. Malörten blommar under sensommaren och hösten och ska den användas i absint så bör man vänta med att plocka den tills den blommar ordentligt. Vissa menar att man inte ska ta med blommorna utan bara bladen när man destillerar absint, andra menar motsatsen. Hela växten (utom roten) kan används vid destillering. De allra flesta kultiverar sin malört, men vildväxande ska tydligen vara helt överlägsen att använda till absint. Det skulle vara intressant att göra ett smakprov på kultiverad mot vildvuxen, men det är Svensk Absint AB som har sagt det och då har jag ingen större anledning att tvivla :) En annan bra sak att tänka på när man ska använda malört i absint är att låta den torka väldigt länge, det vanligaste verkar vara 1-2 år. Inte heller detta förstår jag och det kunde vara på sin plats med ytterligare ett smakprov här för att känna skillnaden.
 
 
 
Den kan vara svår att hitta vild i Sverige, vet dock att det växer ganska duktigt på Gottland. Kusinen gråbo (artemisio vulgaris) är däremot väldigt vanlig men ska inte användas i absint. En tydlig skillnad mellan malörten och gråbon är främst gråbons vinröda själk, och blommorna är också rödare än malörtens. Val-de-Travers är känd för sin malört, förhållanderna ska tydligen vara perfekta där. Det ligger högt över havet, vätan är perfekt och är man ute efter vild malört så finns det gott om berg som man kan leta i. Återigen: ett smakprov mellan schweizisk och gottländs malört vore en intressant jämförelse.
 
 
 
Det var främst tack vare malörten som absinten fick dåligt ryckte och slutligen förbjöds. Malörtens olja innehåller nämligen tujon, ett nervgift som i stora mängder är skadligt. Man sa att tujonet orsakade så kallad absintism (läs mer om det här) som bland annat innefattade hallucinationer. Grejen är att tujon i stora mängder är farligt, men det orsakar inte hallucinationer, så det var rena påhitt. Du kan läsa mer om tujon här. Grejen är att ingen brydde sig om andra spritsorter med malört i, exempelvis vermouth (som är tyska för malört), utan det var just absinten som fick en måltavla på ryggen och det var p.g.a diverse politiska anledningar som du kan läsa mer om här.
 
 
 
Malörtens användningsområden har varit många. Enligt gammal folktro skyddade malörten mot onda andar, därför kunde man hänga upp malört i taket eller kägga en kvist under trappan. Vidare har den använts för att:
 
  • Krydda brännvin. Förutom absint och vermouth har den fått maserera i brännvin för sin speciella smak. Detta är inget nytt, inte ens under La Belle Epoque, detta har man gjort redan i det gamla Egypten, antikens Rom och Grekland.

  • Medicin. Malörtste lindrar illamående och magont och verkar lugnande, det stimulerar även aptiten och matsmältningen. När jag har bjudit ex. mina föräldrar på absint så har de sagt att det smakar hostmedicin. Jag tyckte det var väldigt felplacerat eftersom jag är uppväxt med Molipect, men sen fick jag veta att det finns/fanns en hostmedicin som görs/gjordes på malört, anis och fänkål. Om jag har förstått det rätt så används den fortfarande i, åtminståne, USA.

  • Skydda mot, och behandla, parasiter. Det här finns tydligen beskrivet redan i bibeln, inte för att jag har läst den. Den användes även av franska trupper i Algeriet för att "rena vattnet" och stå emot parasiter som kunde finnas där i. I Sverige ströddes malörten på golvet och konkokter av malört användes för att skrubba sjukhusgolven med. Man kunde även hänga upp en kvist i garderoben för att bli av med malar, därav det svenska ordet "malört".

Kommentera här: