Absinthe - The Green Fairy

Dagens absint kommer från Tyskland och Fuss-destilleriet. Det är ett nytt destilleri för mig och verkar inte vara så skolade i absint, vilket förståss inte betyder att absinten inte kan vara bra. Det här är, enligt dem själva, marknadens första blended absint. Man har valt 3 olika absinter, en schweizisk, en fransk och en tjeckisk, och sedan blandat dem i de proportioner som man vill ha. Jag vet inte hur man ser på det här i stort men personligen tycker jag att det känns som fusk att blanda andra personers absint och kalla den för sin egen.

 

 

 

Det är återigen lite känsla av ölflaska över förpackningen och skruvkorken i plåt bättrar inte på den känslan. Man kunde nästan lika gärna använt en kapsyl. Att flaskan dessutom är i genomskinligt glas ver ett dåligt val för en verte. Etiketten är inte heller överväldigande snygg, man har valt 3 färger som skär sig väldigt mot varandra (svart, vit och röd) vilket i vissa fall är ett bra val men här ger det inte så mycket. Det översimplifierade porträttet med text under ger känslan av en Wanted-poster, eller bilderna av försvunna personer på mjölkpaketen. Det verkar förövrigt finnas en historia bakom namnet (och säkert även etiketten) kopplat till "Les Chants de Maldoror" men jag är inte riktigt säker på hur så jag låter det vara osagt.

 

Lagrad: Nej
Destilleri: Fuss-destilleriet
Alkoholhalt: 66,6%
Katergori: Verte
Äkta/Fake: Äkta
Land: Tyskland

 

Färg och Louche: Det här va inte det rödaste äpplet på trädet, eller snarare den grönaste absinten på hyllan. En gulgrön färg som i och för sig har en helt ok nyans, men den är svag och i den här flaskan ger det bara intrycket av en B-absint... eller saft. Louchen är också svag, jag ser andra sidan av rummet genom glaset och det är inget gott omdömme. Den når sin höjd efter ca 2 delar vatten, jag är inte imponerad.

 

Doft: När jag skruvar av plåtkorken från flaskan känner jag en del lakrits, tätt följt av makaroner (fänkål) och något grönbäskt. Jag skvätter upp några droppar och det enda de har att bjuda på är alkoholstick och något surt. Alkoholbas av druvor? Jag petar i några droppar vatten som plockar fram både fänkål, tvål (malört) och lakrits (anis). Tvålen är dock betydligt starkare än jag hade velat ha den.

 

Smak: Hittills är jag inte eld och lågor och efter att ha smakat på den hänger det nästan istappar ur näsan. Den är bäsk som fan, något jag INTE uppskattar. Fänkål finns också där men bäskan snor uppmärksamheten. Inte speciellt len.

 

Sammanfattning: Den är väldigt lik Quarantaine egentligen, men som en svagar variant, och ska jag vara ärlig vet jag inte om det gör den sämre eller bättre. Fuss-destilleriet har uppenbarligen inget stort intresse av absint eftersom de inte ens kunde besväras att göra sin egen från scratch utan valde att blanda 3 redan existerade produkter. Förpackningen var en total flopp och både louche, färg och smak var undermåliga. Att den här absinten vann guld i verte-kategorin i Absintaderna 2010 är för mig mer förundransväckande än både dubbla regnbågar och Bermudatriangeln. Den ger dock intrycket av en naturlig absint, om än inte en bra en. Tyskland har lite att jobba med säger jag och tilldelar den en ensam grön fé i betyg.