Absinthe - The Green Fairy

Let´s continue with the Neuzeller absinthes, shall we? Idag plockar vi fram nästa lilla flaska ur vitrinskåpet, den som heter Malvales. För den av er som kan er latin vet att malvales är det latinska namnet för hibiskus, en inte helt ovanlig växt att färga rouges med. Dock verkar det vid första åsynen som att något har gått snett med färgningen här om man använt hibiskus.

 

 

 

Flaskan är ivf fortfarande charmig, den kommer i den korta, knubbiga flaskan som de andra absinterna från Neuzeller-destilleriet och har egentligen en likadan etikett, fast med ett annat namn såklart. Även här har man valt att ta bort bilden som fans med på de tidigare versionerna vilket ökar intrycket av en gammal apotekarflaska. Den har en skruvkork i metall, inte lika charmig som naturlig kork (eller fake-kork) men det finns säkert en tanke bakom det.

 

Lagrad: Nej
Destilleri: Neuzeller
Alkoholhalt: 72%
Katergori: Rouge
Äkta/Fake: Äkta
Land: Tyskland

 

Färg och Louche: Det är jättesvårt att säga vad det är för färg på den här absinten, den har nyanser av både rött, gult och grönt tycker jag, vilket blandar sig till någon typ av brun färg (se första bilden). Tidigare batcher vet jag har haft en betydligt rödare ton, men jag antar att man har dragit ner på mängden hibiskus sedan dess, eller så används den i destilleringen. Jag tänker göra den en tjänst och räkna den till rouge-kategorin tills vidare, men jag känner mig egentligen inte riktigt bekväm oavsett vilken kategori den hamnar i. Färgen är dessutom väldigt svag så den här vinner inte många stilpoäng hos mig. Den andra bilden visar den senaste versionen som verkar vara mer av en "true blue" så den går hamna i den kategorin också. Louchen imponerar desvärre inte heller, den är mycket svag och når sinn fulla potential efter 2,5 delar vatten.

 

Doft: Ur flaskan känner jag rätt mycket fänkål och... inget mer, inte ens alkohol. Glaset tar fram nyanserna lite mer och nu kommer även någon blommig doft (hibiskusen?) och såklart alkoholen. Tillsammans ger de en väldigt parfymliknande doft :-/ Vattnet får doften att utvecklas ytterligare: citrus, tvål och malört, även en liten gnutta anis. Sammantaget blir det någon typ av parfym med lakrits, en smått knasig kombo.

 

Smak: Smaken är väldigt mild och jag tror att den har blivit lite övervattnad. Den är lite bitter, jag känner malört, anis och fänkål samt något blommigt (är det hibiskusen igen?).

 

Sammanfattning: Nja, inget kap det här, den hade för lite smak och sockret och alkoholen tog över. Jag vill ju hoppas på att Tyskland och jag ska bli vänner en dag, men de verkar fast beslutna att göra mig besviken. Jag skulle artighetsdricka den om jag blev bjuden, men jag tror inte att jag kommer göra slut på min 2 dl flaska. Har svårt att se hur den vann silvermedalj i World Spirits Awards 2011, av mig får den bara 1,5 i betyg och får vara nöjd med det.